fredag 15 juni 2007

Pengar, fonder och lägenheter.

Det börjar bli spännande att se vad som händer med börsen. Den senaste tiden har det gått kraftigt uppåt och mitt fondinnehav främst i Ryssland och Indien (men även Kina) har gått över förväntan. Artiklarna hos bland annat Dagens Industri handlar ena dagen om en stark marknad och den andra dagen om hur pass övervärderat börsen är. Kommentarerna till artiklarna brer på gemene mans oro och försäkrar först att en börskrash är att vänta redan i sommar för att sedan ändra sig och säga att allt kommer fortsätta uppåt i säkert ett halvår till... Att allt fler är inne på att göra snabba börsklipp och försöka hitta eventuella toppar eller bottnar är uppenbart.

Personligen tror jag att det är helt omöjligt att pricka toppar eller bottnar och försöker således inte göra några snabba klipp. Långsiktighet tror jag är det säkraste tipset för att få pengar att växa på allvar. Dessutom tror jag att man sover bättre om natten då man slipper oroa sig om nu något faller 10%, över tiden är det bara en liten justering och inget att hetsa upp sig över. Däremot kan jag erkänna att det naturligtvis känns skönt att kunna träffa rätt någon gång ibland vid ett månatligt insättande, men det är fortfarande bara tur och inget annat.

En av mina vänner har nyligen flyttat och skall ikväll hålla en liten inflyttningsfest. Trots att lägenheten bara är en mindre tvåa så har hon låtit renovera den i fem månader, så det ska verkligen bli intressant att få se hur den är. Samtidigt undrar jag hur mycket hon tänkt spendera på lägenheten, den var inte gratis från första början (knappa två miljoner, fick jag höra). Själv funderar jag på hur mycket jag skulle få ut för min egna lägenhet nu. Det är fascinerande hur mycket lägenhetspriser i centrala Stockholm verkar kunna stiga. En ökning på 10% på fonderna under några månader känns riktigt bra, men när det gäller lägenheten tycks den ha ökat med 10-20% för varje gång man ser en bostadsannons...

tisdag 8 maj 2007

Summering.

Har inte skrivit så frekvent som jag egentligen haft intentioner att göra på den här bloggen. Däremot har jag fått en del respons (trots att jag inte har någon större mängd inlägg) vilket jag tycker är intressant och det ger också en del motivation. Trots att kommentarer till det jag skrivit här lyser med sin frånvaro har jag alltså fått ta emot en del mail. De mail jag fått är av högst varierande art, men något som flera verkar undra är ifall jag är "på riktigt".

Jag är i allra högsta grad verklig. Däremot har jag valt att vara anonym, vilket jag anser ger mig vissa friheter och erbjuder möjlighet till en större ärlighet. Som person väljer jag oftast att vara rak och uppriktig, något som en del personer tycks ha problem med. Själv föredrar jag människor som vet vad de vill och inte hycklar med vad de i själva verket tycker, det är ändå få människor som klarar av att ljuga med större finess.

En annan sak någon undrade över är vart jag jobbar och vad det är jag gör. Eftersom jag väljer att vara anonym tänker jag undvika att svara på frågan, men kan säga att jag jobbar på kontor i Stockholm och har förmånen att ha ganska skiftande uppgifter och projekt att arbeta med.

Jag kommer att fortsätta skriva då och då, förhoppningsvis lite oftare och mer frekvent än hittills. Undrar du något är du välkommen att skriva ett mail, adressen hittar du ovan till vänster.

torsdag 26 april 2007

En vanlig dag.

Gick upp redan vid 5 idag (tack för modafinil!) och körde igenom ett träningspass för ryggen innan jobbet. Körde ganska skapligt i marklyften (blev en tia på 120kg), en övning jag börjat uppskatta allt mer och mer.

Den senaste tiden har det blivit en hel del jobbande och inte allt för mycket sömn. Jag är fascinerad över hur pass bra modafinil verkar fungera för mig, har inga som helst problem att sova runt 5h varje natt och ändå fungera som vanligt. Visst klarar jag av 5h sömn i vanliga fall också, men jag klarar definitivt inte av att hålla samma fokus och tempo dagen igenom med träning på morgonen och jobb efteråt. Ska försöka skriva ett längre inlägg senare om modafinil...

Tog tunnelbanan från gymmet ner till kontoret och läste tidningarna på vägen. En gymnasietjej som satt mittemot log flirtigt mot mig och sökte min uppmärksamhet genom att blotta större delen av sina tonårsbröst i en för årstiden minimalistisk top. Kanske skulle börja ta tunnelbanan oftare?

Arbetsdagen flöt på ganska bra. Snackade en hel del över lunchen tillsammans med Patric om möjliga projekt som skulle gå att engagera sig i. Patric är intelligent (han håller ofta med mig), ambitiös (kommer till jobbet ungefär samma tid som jag) och dynamisk (inte enbart intresserad av arbetet). Dock saknar han sociala egenskaper och fungerar inte tillsammans med fler än tre personer åt gången, något som kan få lustiga effekter i mötessammanhang. Det är intressant att se hur fler och fler lärt sig när det är dags att kort avbryta Patric när han skenar iväg utan att ta notis om att ingen för tillfället är intresserad av hans (förvisso intressanta) tankegångar.

onsdag 11 april 2007

Knarkfeber, is it?

Såg en dokumentär tidigare på SVT (Dokument inifrån, Knarkfeber) om kokainbruket i stockholm i allmänhet och runt stureplan i synnerhet. Programmet verkar fortfarande finnas kvar på SVT:s sida, följ länken om du vill titta på det. För en gångs skull kändes det som en intressant och relativt korrekt dokumentär som inte moraliserade allt för mycket runt knarkandet i sig. Det som var intressant var att argumenten mot kokain aldrig riktigt kom fram.

I dokumentären konstaterades det tydligt att det finns spår av kokain på i princip alla klubbar runt stureplan (kanske inte helt oväntat). Värt att notera kan vara att det visserligen inte säger någonting om hur många som brukar det, bara att vissa klubbgäster lämnat spår efter sig. Det var en del intervjuer av dels anonyma kokainbrukare och fd. missbrukare som numera vigt sitt liv åt att stoppa drogerna.

Det konstaterades att det förekommer skador av drogen, men i princip uteslutande indirekta skador så som att användare krockat och inte använt bilbälte, skadat sig i slagsmål och liknande. Alltså är det inte rapporterat att kokainister skadat hjärnan och liknande genom sitt bruk av kokain, som man kanske skulle kunna tro.

Med detta sagt vill jag på inget sätt uppmana någon till att använda kokain och man bör också ha i åtanke att kokain tillsammans med alkohol bildar en ny substans i levern kallad "kokaetylen", som är mer toxisk än vad kokainet i sig självt är...

Nu vill jag visserligen inte heller uppmana dig från att inte ta kokain heller. Helst av allt vill jag att människor bildar sig sina egna uppfattningar och tar egna beslut.

fredag 9 mars 2007

Knarkarhelg

Veckan fick ett bra slut med en börsuppgång som varit så pass stark att den tidigare nedgången nu går att bortse från. Med facit i hand visade det sig vara en god idé att sälja ut stora delar av fonderna tidigt, för att nu ha köpt tillbaka (för närvarande resulterade det i en vinnst på nästan 6% för rysslandsfonden). Jag tycks ha lärt mig något från raset förra året...

Åkte från jobbet strax innan 17, för att ta en tur på stan och köpa några DVD-filmer till helgen. Jag siktar på en lagom isolerad helg tillsammans med filmer, TV-serier och tillräckliga mängder valium för att hålla humöret och psyket på en god nivå. Tog också en tur förbi Akademibokhandeln på Norrmalm. Insåg att jag borde ha smitit iväg från jobbet tidigare för att undvika skrikande ungar och gnälliga mammor med för stora barnvagnar. En allt för stor påfrestning som ingen neuroleptika i världen kan ta bort. Köpte i varje fall ett filosofilexikon samt ett antal tidningar och magasin. Märkte senare att flera av designmagasinen var samma som jag redan läst under (den i vanlig ordning) inte allt för stimulerande arbetsdagen.

Efter en aningen för torr sushimiddag blandade jag iordning några stora white russians och ringde Kristian. Efter Kristian väl kommit över stängde jag av mobilen och drog ur telefonjacket. Nu skulle det tittas på film och drickas sprit.

torsdag 8 mars 2007

Internationella kvinnodagen

Kom till jobbet utvilad och pigg 07:55. Tog två Stilnoct (10mg) innan jag gick och la mig, för att få en ordentlig nattsömn. Det ger en viss mental boost att komma till jobbet strax före många andra, för att kunna möta deras stressade blickar med en självgod min över att de inte kommit in i tid idag heller. Väl på jobbet började jag i vanlig ordning med att läsa igenom dagens tidningar och se lite sådär lagom upptagen ut. Snackade en del med Kim och uppmärksammade honom om den internationella kvinnodagen:

"Kim, hur ska du fira den internationella kvinnodagen?"
"Va? Vilken kvinnodag?"
"Ja... Den internationella kvinnodagen, åttonde mars du vet?"
"Aha, ptja smiska Malins rumpa kanske? Grattis på kvinnodagen, kan man säga så?"

Malin är en av telefontjejerna på säljavdelningen. Jag har fortfarande inte listat ut ifall hon har andra kvalitéer än en minst sagt fördelaktig bakdel, men den är det i varje fall inget fel på och visst, rösten är väl sexig. Vad mer kan krävas för att pracka på kunderna våra produkter? I vilket fall som helst kändes det lite befriande men samtidigt frustrerande att det alltid går att få fram lite genuint kvinnoförtryck från Kim.