En vanlig dag.

Gick upp redan vid 5 idag (tack för modafinil!) och körde igenom ett träningspass för ryggen innan jobbet. Körde ganska skapligt i marklyften (blev en tia på 120kg), en övning jag börjat uppskatta allt mer och mer.

Den senaste tiden har det blivit en hel del jobbande och inte allt för mycket sömn. Jag är fascinerad över hur pass bra modafinil verkar fungera för mig, har inga som helst problem att sova runt 5h varje natt och ändå fungera som vanligt. Visst klarar jag av 5h sömn i vanliga fall också, men jag klarar definitivt inte av att hålla samma fokus och tempo dagen igenom med träning på morgonen och jobb efteråt. Ska försöka skriva ett längre inlägg senare om modafinil...

Tog tunnelbanan från gymmet ner till kontoret och läste tidningarna på vägen. En gymnasietjej som satt mittemot log flirtigt mot mig och sökte min uppmärksamhet genom att blotta större delen av sina tonårsbröst i en för årstiden minimalistisk top. Kanske skulle börja ta tunnelbanan oftare?

Arbetsdagen flöt på ganska bra. Snackade en hel del över lunchen tillsammans med Patric om möjliga projekt som skulle gå att engagera sig i. Patric är intelligent (han håller ofta med mig), ambitiös (kommer till jobbet ungefär samma tid som jag) och dynamisk (inte enbart intresserad av arbetet). Dock saknar han sociala egenskaper och fungerar inte tillsammans med fler än tre personer åt gången, något som kan få lustiga effekter i mötessammanhang. Det är intressant att se hur fler och fler lärt sig när det är dags att kort avbryta Patric när han skenar iväg utan att ta notis om att ingen för tillfället är intresserad av hans (förvisso intressanta) tankegångar.

Knarkfeber, is it?

Såg en dokumentär tidigare på SVT (Dokument inifrån, Knarkfeber) om kokainbruket i stockholm i allmänhet och runt stureplan i synnerhet. Programmet verkar fortfarande finnas kvar på SVT:s sida, följ länken om du vill titta på det. För en gångs skull kändes det som en intressant och relativt korrekt dokumentär som inte moraliserade allt för mycket runt knarkandet i sig. Det som var intressant var att argumenten mot kokain aldrig riktigt kom fram.

I dokumentären konstaterades det tydligt att det finns spår av kokain på i princip alla klubbar runt stureplan (kanske inte helt oväntat). Värt att notera kan vara att det visserligen inte säger någonting om hur många som brukar det, bara att vissa klubbgäster lämnat spår efter sig. Det var en del intervjuer av dels anonyma kokainbrukare och fd. missbrukare som numera vigt sitt liv åt att stoppa drogerna.

Det konstaterades att det förekommer skador av drogen, men i princip uteslutande indirekta skador så som att användare krockat och inte använt bilbälte, skadat sig i slagsmål och liknande. Alltså är det inte rapporterat att kokainister skadat hjärnan och liknande genom sitt bruk av kokain, som man kanske skulle kunna tro.

Med detta sagt vill jag på inget sätt uppmana någon till att använda kokain och man bör också ha i åtanke att kokain tillsammans med alkohol bildar en ny substans i levern kallad "kokaetylen", som är mer toxisk än vad kokainet i sig självt är...

Nu vill jag visserligen inte heller uppmana dig från att inte ta kokain heller. Helst av allt vill jag att människor bildar sig sina egna uppfattningar och tar egna beslut.